Invasiva främmande växtarter
De är vackra, men förrädiska växter som hotar den svenska floran. Okända hotande växter i Sverige har någon gång tagits hit av människan och kallas för invasiva och främmande arter. De sprider sig effektivt i vår natur vilket gör att de konkurrerar ut våra inhemska växter. De påverkar våra ekosystem samt hälsan hos människor och djur, hotar den biologiska mångfalden och kan orsaka stora ekonomiska skador. Det är mycket viktigt att de hanteras på rätt sätt för att förhindra spridning.
Invasiva främmande växter ska inte sorteras som trädgårdsavfall
Innan du börjar lasta släpkärran eller bilen med ditt trädgårdsavfall för att ta dig till någon av våra återvinningscentraler kontrollera noga om det innehåller invasiva växter.
De vanligaste invasiva växter är: blomsterlupin, jättebalsamin, jätteloka, parkslide, gul skunkkalla och vresros. Invasiva växter sprider sig lätt via fröer eller rotskott på bekostnad av andra växter som konkurreras ut. Därför finns det restriktioner gällande mottagning.
Du behöver vidta följande åtgärder när du lämnar invasiva arter:
- Växtavfall från invasiva främmande växter förpackas i tätförslutna sopsäckar och lämnas på återvinningscentralerna i Eslöv, Hörby, Höör eller på MERABs kretsloppspark utanför Stehag. Därifrån går det direkt till förbränning.
- Stora mängder växtavfall från invasiva främmande växter ska lämnas direkt till Sysav i Malmö för att minska spridningsrisken.
De vanligaste invasiva främmande växterna i Mellanskåne
Blomsterlupin
Ursprung: Nordamerika, infördes på 1870-talet.
Spridning: Blomsterlupin har sprit sig i naturen och är svår att utrota på grund av sitt rotsystem. Den är spridd över Mellanskåne och är ett hot mot den känsliga ängsfloran.
Så bekämpas blomsterlupin: Slå av dem, flera gånger under året, under några års tid – då försvinner de eller gräv/dra upp hela plantor med rot. Eller ta ett spett eller korp och bänd upp plantan.
Så tar du hand om avfallet: Det ska vara väl förpackat tätförslutna sopsäckar och lämnas på Merabs kretsloppspark för att undvika spridning.
Parkslide
Ursprung: Asien. Introducerades i Sverige som en trädgårdsväxt.
Spridning: Via rötter, dolt under jorden och kan tränga in i byggnader, vattenledningar och genom asfalt. Mindre än ett gram av en rot från parkslide kan ge upphov till en ny planta.
Kännetecken: Ganska grov och upprätt med decimeterlånga blad och påminner om bambu till utseendet. Blir drygt två meter hög på en säsong.
Så bekämpas parkslide: Parkslide är en svårbekämpad växt. Generellt ska man försöka bekämpa den utan att gräva. Att klippa ner beståndet 4 gånger per säsong och aldrig låta växten blomma och sätta frö kan hindra spridning. Läs mer i Länsstyrelsens råd angående parkslide.
Så tar du hand om avfallet: Precis som övriga invasiva växter ska den förpackas tätförslutande och lämnas på Merabs kretsloppspark för att undvika spridning.
Jätteloka
Ursprung: Västra Kaukasus. Introducerades i Sverige som trädgårdsväxt.
Spridning: Med frön som exempelvis fastnat i bildäck, på kläder eller följer med jord som grävts upp och flyttats.
Hälsorisk: Jättelokans växtsaft i kombination med solljus kan skapa svåra blåsor och sår på huden. Använd därför skyddskläder och glasögon när du hanterar jätteloka.
Så bekämpas jätteloka: Att kapa av jätteloka är en utmärkt metod för att avlägsna små bestånd eller enstaka växter. Kapa jätteloka med en spade några centimeter under markytan vid pålroten, det vill säga övergången mellan rot och stam på växten. Bästa tid är tidigt på året men det går att göra under hela året. Det går också bra att gräva upp hela roten. Om växten har gått i blom är det viktigt att blommorna klipps av först och förstörs för att inte eventuella frön ska spridas.
Så tar du hand om avfallet: Precis som övriga invasiva växter ska de förpackas tätförslutna sopsäckar och lämnas på Merabs kretsloppspark för att undvika spridning.
Gul skunkkalla
Ursprung: Kallaväxt härstammar från västra Nordamerika.
Spridning: Växten sprids med fröer och rotskott.
Så bekämpas gul skunkkalla: Gräv bort bestånd av gul skunkkalla och förhindra spridning av arten.
Så tar du hand om avfallet: Precis som övriga invasiva växter ska de förpackas tätförslutna sopsäckar och lämnas på Merabs kretsloppspark för att undvika spridning.
Vresros
Ursprung: Ros med stora mörkt rosenröda blommor från nordöstra Asien.
Spridning: Rosen sprids med underjordiska löpare, men också med hjälp av frukterna (nyponen) som sprids med vatten eller fåglar längre sträckor.
Så bekämpas vresros: Gräv upp alla plantor. Det är viktigt att ta bort alla rötter eftersom de kan producera nya rotskott. Efter en tid skjuter kvarvarande rotbitar nya skott. Nya grävningar kommer därför att behövas under många år framöver och det är ändå inte säkert att det går att bli av med rosen.
Så tar du hand om avfallet: Precis som övriga invasiva växter ska de förpackas tätförslutna sopsäckar och lämnas på Merabs kretsloppspark för att undvika spridning.
Jättebalsamin
Ursprung: Västra Himalaya, Asien
Spridning: Sprids oavsiktligt med jord som innehåller frön, med människor eller fordon som har arbetat i jord som innehåller frön och via vattendrag.
Så bekämpas jättebalsamin: Du kan slå av växten i markhöjd eller dra upp den då rötterna är ytliga. Dock är det oerhört viktigt att detta görs vid rätt tidpunkt. Om du klipper för tidigt på säsongen skjuter plantan upp nya skott. Gör du det för sent har den hunnit sprida sig med sina frön. En bra riktlinje är när den precis ska till att börja blomma. Om den redan blommat kan du dra en plastpåse försiktigt över blommor/fröställning, snöra åt och sedan dra upp plantan.
Så tar du hand om avfallet: Precis som övriga invasiva växter ska de förpackas tätförslutna sopsäckar och lämnas på Merabs kretsloppspark för att undvika spridning.
Kanadensiskt gullris
Ursprung: Östra Nordamerika. 
Spridning: Kanadensiskt gullris är vitt spridd i mellersta och södra Sverige, men den finns också i Jämtland och längs hela östkusten. Växten har odlats som prydnadsväxt och sprids fortfarande från många trädgårdar i Sverige.
Så bekämpas: Det är mycket viktigt att växten inte får möjlighet att sätta frön som kan spridas till omgivningen. Varje planta kan ge upphov till flera tusen frön per år och dessa sprids effektivt med vinden.
Så tar du hand om avfallet: Precis som övriga invasiva växter ska de förpackas tätförslutna sopsäckar och lämnas på Merabs kretsloppspark för att undvika spridning.
Observera att sjuk växtlighet, som smittad buxbom eller askar drabbade av askskottsjukan, ska behandlas på samma sätt som invasiva växtarter.
Invasiva främmande arter på EU:s förteckning – växter hittar du på Naturvårdverkets hemsida
Komplettera din feedback genom att välja en kategori och ange kommentar.
Observera att din kommentar blir en allmän handling som kan komma att läsas av andra.
I det här formuläret samlar vi in personuppgifter om dig. Uppgifterna kommer inte att hanteras för något annat syfte.